Det fanns flera gårdar som hade bolagströskverk gemensamt både i Rystad, Östra Harg och Ekängen.
Man flyttade på hösten runt från gård till gård och tröskade både utomhus och på logar.
Med ett tröskverkslag följde ett antal män, som hade olika uppgifter i laget.
En man var ansvarig för transport av verket med hästar eller traktor. Han skulle även se till att valsar, remmar, såll och hjul fungerade.
Oftast drev man tröskverket med hjälp av en motor eller traktor med remskiva på kraftuttaget. Längre tillbaka i tiden användes ångmaskin och en linbock.
Det gick en vajer mellan ångmaskinen och linbocken sedan en remskiva med rem från linbocken till verket.
Första tröskverket kom 1847 och hette Thermenius.
Det skulle hävas upp kärvar till den som matade verket, han stod högst upp i en nedsänkt låda med en kniv fastspänd på handen som han skar av bindgarnet med, matade sedan ner säden i verket, inget ofarligt arbete.
Någon ansvarade för sädessäckarna på framsidan som skulle bytas och knytas för vidare transport till magasinet.
Halmen blåstes ut på en halmdös utanför logen, inte det roligaste jobbet att stå och ta emot den.
Det var ganska farligt arbete med alla hjul och remmar som gick runt, det kunde hända både det ena och det andra. Gubbarna hade ibland en plunta i innerfickan som de stärkte sig med.
Som barn lyssnade jag gärna på historier när hela gänget kom in för att äta eller fika.
En gång tappade en av bröderna Hjelm hatten när han stod och matade, den gick rakt igenom verket och kom ut platt som en pannkaka, han boxade ut den och satte tillbaks den på huvudet som om inget hade hänt. Både glasögon och snusdosa hamnade ibland på halmdösen.
En gång körde Gunnar Karlsson i Klockartorp fast med traktor och tröskverk på järnvägsspåret vid Rystad anhalt, men han lyckades komma loss innan tåget kom. Kunde ha slutat illa.
Faktainsamling Birgitta ”Titti” Gunnarsson. Dokumentet publicerat 2024-01-25.